Direktlänk till inlägg 30 mars 2015
Två vackra döttrar har patron på Vrena.
Som solen ljus och glättig är den ena;
men Måne vill jag kalla hennes syster,
ty hon är smäktande och blek och dyster.
Den ena far och glittrar hela dagen
bland vikens vass, i sommargröna hagen,
och som en vårglimt ser man henne glida
på vinterskaren med sin snabba skida.
Den blicken ler, den munnens skratt kan sjunga
att locka med sig skröpliga och unga!
Men nalkas manfolk och kärälskligt smilar,
då flyga orden käckt och vasst som pilar.
Du är det bästa som har hänt mig, du är det bästa i mitt liv.Du är den ända som jag någonsin varit så här lycklig med och denända jag någonsin varit riktigt förälskad i.Så länge jag har dig så vet jag att jag kan klara allt, mitt liv är verkligen...
Att förlora någon man älskar går fan inte att beskriva med ord. Man känner så många känslor på en och samma gång och kommer in i ett chock-tillstånd då man varken kan vara vaken, sova eller gråta, och det händer att man helt plötsligt bryter ihop...